Purchase the audio of this lesson now
Leson Kreyol Pou Prezidan Barack Obama ak Premyè Dam Michelle Obama -
Haitian Creole for President Barack Obama and First Lady Michelle Obama
Sezon laplu ak sezon siklò-n – Rainy season and Hurricane Season / La Temporada de la Lluvia y la Temporada del Huracán
Prezidan Obama pa bliye Ayiti. Li konprann mizè pèp Ayisyen an. Se poutèt sa li pa pèdi okenn okasyon pou li pale de Ayiti nan diskou li yo. Li toujou rete an kontak ak ofisyel gouvènman Ameriken yo kap travay nan efò soulajman an Ayiti depui jou tranbleman de tè-a frape peyi-a. Prezidan Obama voye reprezantan li an Ayiti. Li mande de ansyen prezidan pou yo fonde, dirije yon òganizasyon pou chèche èd pou Ayiti. Prezidan Bill Clinton ak Prezidan George W. Bush gen tan vizite Ayiti. Y-ap travay du pou yo kapab jwenn lajan pou ede rebati Ayiti. Anpil Ayisyen ap di ke Bill Clinton se nèg lakay, se nèg pa yo. Yo resevwa li ak de men louvri. Bill fè anpil vizit nan peyi-a avan epi aprè tranbleman de tè-a.
Vokabulè / Vocabulary: Ann Aprann Kèk mo nouvo :
(Let’s learn some new words / Aprendamos algunas palabras nuevas)
Kreyol – English - Spanish
Prezidan – President / Presidente
Ayiti – Haiti / Haití
Pa Bliye – Does not forget / no olvida
Konprann – to understand / enteder
mizè pèp Ayisyen an – The misery of the Haitian people / La pobreza del pueblo Haitiano
Se poutèt sa – That is why / La razon por la cual / Por esta razon
Efò soulajman – Relief Efforts
pokò / Pòkò – Not Yet / Todavia no
chèche èd – To look for aid / buscar ayuda
Premyè Dam Amerikèn nan – American First Lady / La Primera Dama Americana
pluzyè fwa – Several times / Muchas veces
nèg lakay – buddy, friend / Amigo
jwe wòl – play role / desempenar un papel
kè / kèu – Heart / Corazon
travay rèd / travay du - To Work hard / trabajar duro
Piti piti zwazo fè nich li – Little by little, the bird makes its nest / Poco a poco, el pajaro hace su nido.
lu- n demyèl – honeymoon / Luna de bodas
Kounye-a – Now - Ahora
Konnen / Konn – to know / saber, conocer
Premyè Dam Ayisyè-n nan – the Haitian First Lady / La Primera Dama Haitiana
Ak – and – y
Sezon laplu ak sezon siklò-n – Rainy season and Hurricane Season / La Temporada de la Lluvia y la Temporada del Huracán
Palè nasyonal – National Palace – Palacio Nacional
Rebati – Rebuild – reconstruir
Bati Kay - to build homes – construir casas
Bati lekol – to build schools – construir escuelas
Bati legliz – to build churches – construir Iglesias
Bati lopital – to build hospitals – Construir hospitals
Bati klinik – to build clinics/health centers – Construir Clinicas
Debleye – to remove the debris / materials – quitar los materials
Solèy – sun – sol
Lalu-n / Lali-n – moon – Luna
Soulajman – Relief – alivio
Devastasyon – devastation / destruction – devastacion
Ankouraje – animar – dar animo, incitar
Konplike – to complicate – complicar
Mèsi bokou – thanks very much – muchas gracias
Fèk – recent past (just) – acabar de
Sòt –recent past (just) – acabar de
Pa egzanp: M Fèk Sòt manje. M pa grangou kounye-a
Sòt – imbecile – tonto
(Nèg Sòt (dumb guy) is an insult. It is the opposite of ‘Nèg fò (smart or intelligent guy)!
Pa egzanp: Tout moun konnen Prezidan Clinton ak Prezidan Obama se Nèg fò – Everyone knows that President Clinton and President Obama are smart guys!
Cultural Notes: In general, Haitians love Nèg fò. They will even borrow money to send their kids to school so they can get educated. They admire Nèg fò.
You can purchase the rest of the text right here. You will be able to download the whole text audio at Lulu.com